Hans huvud är till stor del fyllt av helium. Jag tycker det är fint gjort av henne på något vis att försöka hålla i honom. Det blir onekligen jobbigare att slita ner fanskapet ifrån ljusriggarna i taket vid 2-snåret. Är det bara jag som på några sekunder blev lite mindre sugen att åka till Östersund? Jag som så gärna hade åkt innan detta. Fan också. Hans pupiller skall vi för övrigt inte gå in på, alls. Det blir liksom bara smärtsamt på något vis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar